Om jag ska åka någonstans vill jag gärna veta vart den lokala bybon tar sin kopp kaffe, vilken topp den väljer att springa upp på och vilket vatten som lämpar sig för en tur i havskajak.
Här är en lista över mina favoritträningspass i Funäsfjällen sommartid. (Mina svampställen, blåbärsskogar och hjortronfjäll behåller jag för mig själv.)

På mbt – Cykelled nummer 16. Den cykelled jag oftast cyklar, en del skitig, en del teknisk och en del tuff stigning. Startar man nere vid sjön (där jag bor och alltid utgår ifrån, varför jag också cyklar denna mest) så är den första biten uppför att räkna med. Efter att ha tagit gamla Nordic Ski-spåret genom slalombackarna så blir det alltsom oftast blött och lerigt. Delen längs med Ljusnan är teknisk och svart till svårighetsgraden. Ibland cyklar jag hemåt när jag kommer ut på asfalten, ibland vägen runt Ljusnedal. Som banchef är stigningen från Ljusnedal och upp på Röstberget idealisk. Rejäl lutning i vissa partier, teknisk och i lättare lutning däremellan och en backe som aldrig tar slut, typ.

I löparskorna – Guldtur 5. 9 km över Funäsdalsberget. Lättillgängligt med magnifik fjällkänsla, jag har lyxen att kunna utgå hemifrån och ha 360 graders fjällvy nästan direkt ( jag måste uppför slalombacken först). Älskar att springa på ”hyllan”.

På racer – I Norge är asfalten fin och Röros mysigt, ett världsarv där Pippi Långstrump spelats in. Lång och jättefin tur med ett lunchstopp på något café i Röros gränder. 17 mil om man tar vägen runt sjön Brekken-Glåmos på vägen dit.

I kajak – När det är spegelblankt på Funäsdalssjön och jag kommer hem från jobbet, blir det ofta ett varv och jag får ihop ungefär 9 kilometers paddling. Funäsdalsberget, byn, Anåfjället eller Skarvarna i blickfånget beroende vilket håll jag tittar och är påväg.

På rullskidor – Ett pass varje sommar är tanken att jag startar hemifrån och rullar västerut. Hållanbacken är en 5 kilometer tuff stigning inledningsvis, backen in mot gränsen brukar jag heller inte staka oberörd uppför, småkuperat och fint längs med vattendrag. Knappa 80 kilometer senare är jag framme i Röros, världsarvet där Norska Mästerskapen åktes i vintras (Northug hade lekstuga).

I vandringskängorna – Världens tredje bästa topptur och områdets Guldtur 23, Helags. Om jag ska gå närmre är Mittåkläppen min personliga favorit, det blir alltid några vändor varje sommar, med våffla vid Djupdalsvallen.

Lunch och kaffe – hör ju till! Villan 1951 i Funäsdalen.